I Sverige upplevde 17,3 procent av hushåll med lån utöver bolånet återbetalningen som tung år 2025, en ökning från 10,5 procent år 2022. Endast Italien och Luxemburg har haft en större ökning bland EU-länderna.
Bara 12,3 procent av de svenska hushållens finansiella tillgångar är pengar på banken, lägst i EU, där snittet är 29,8 procent, visar Eurostats statistik för 2025, sammanställd av låneförmedlaren Trygga. Näst lägst är Danmark med 12,9 procent. I stället ligger pengarna i pensionssparande, aktier, fonder och bostadsrätter.
Nästan 23 procent av svenskarna kan inte hantera oväntade utgifter utan lån eller hjälp, den högsta siffran sedan 2004. Andelen har stigit fyra år i rad. Sverige är det enda EU-landet med rekordhöga nivåer i denna mätning.
Svenska hushåll spenderar 24,2 procent av sin disponibla inkomst på boendet, vilket är tredje högst i EU efter Grekland och Danmark. Gapet mot EU-snittet har ökat från 0,8 procentenheter 2010 till 5,3 procentenheter 2025.
5,4 procent av svenskarna bor i hushåll som det senaste året inte kunnat betala lån och avbetalningar i tid, exklusive bolån. Det är den högsta nivån sedan mätningarna började 2004, och bara Grekland ligger högre i EU. Det visar Eurostats nya statistik för 2025, sammanställd av låneförmedlaren Trygga.
I augusti 2026 hade 105 av 203 varugrupper i KPI en lägre prisnivå än samma månad i fjol. Andelen har legat över hälften fem månader i rad, och senast det hände var hösten 1996. Det visar låneförmedlaren Tryggas sammanställning av SCB-data.
Sveriges inflation enligt EU:s jämförelsemått HICP var 0,3 procent i juli, den lägsta av samtliga 27 EU-länder. Det är fjärde månaden i rad som Sverige har EU:s lägsta inflation, och den lägsta svenska noteringen sedan november 2020. EU-snittet ligger på 3,0 procent.
EU:s bostadspriser har ökat med 63,3 procent sedan 2016, jämfört med Sveriges 29,4 procent. Endast Frankrike, Italien och Finland har haft lägre prisökningar. Ungern har den största ökningen med 253,9 procent. Data baseras på Eurostats HPI.
Bostadsmarknaden växte i maj 2026, med bostadsrätter upp 13% och villor upp 3% jämfört med 2025. Bolånetaket höjdes till 90%, vilket sänkte kontantinsatskravet, särskilt för köpare i Storstockholm. Statistiken för perioden mars-maj visar fortsatt efterfrågan.
Sverige hade i april 2026 den lägsta inflationen av alla 27 EU-länder, med 0,5 procent enligt Eurostats harmoniserade konsumentprisindex (HICP). EU-snittet har under samma period stigit från 2,3 till 3,2 procent. Sveriges nedgång på 1,6 procentenheter sedan december är den största av alla EU-länder under perioden.
Sveriges statsskuld var 35,1 procent av BNP i slutet av 2025, sjätte lägst i EU. EU-snittet låg på 81,7 procent, mer än dubbelt så högt. Högst skuld hade Grekland (146,1 procent) och Italien (137,1 procent). Sedan 2015 har Sveriges statsskuld minskat med 9,7 procentenheter.
I slutet av 2025 uppgick svenska hushålls skulder till 5 663 miljarder kronor, en ökning på 577,3% sedan 1995. Under 2025 ökade lånen med 142 miljarder, enligt en analys baserad på SCB:s data.
EU:s ekonomi växte med 1,5 procent 2025. Sverige följde snittet, medan Danmark växte mycket mer. Irland ledde tillväxten med 12,3 procent. Finland och Tyskland uppvisade svagast tillväxt med 0,2 procent. Datan kommer från Eurostat.
Från 1 april 2026 blir det svårare att lägga om blancolån i bolån. Tilläggslånetaket sänks från 85% till 80% av bostadens värde, och bostaden kan bara omvärderas vart femte år i syfte att utöka lånet. Samtidigt har ränteavdraget för lån utan säkerhet försvunnit helt sedan 1 januari 2026.
Sverige har halkat ner till åttonde plats i EU:s löneliga. Räknat i euro har lönerna bara ökat med 5,9 procent sedan 2015 — näst lägst i hela EU. Endast Grekland har haft en svagare utveckling. Tre länder har gått om Sverige under perioden: Österrike, Tyskland och Finland. Det visar en genomgång av Eurostats senaste lönestatistik, sammanställd av Trygga.
